Ungdomsgrupper har samma arbetsuppgifter, och arbetar utifrån samma material och instruktioner, som lokala grupper. Däremot skiljer sig stödet till ungdomsgrupper från det stöd övriga grupper får.
Den svenska sektionen har i praktiken ingen given definition av vad som är en "ungdomsgrupp" annat än den uppenbara - att den består av unga medlemmar. Den absoluta merparten av ungdomsgrupperna i den svenska sektionen finns på gymnasieskolor. Grupperna består av elever på skolan, och när de lämnar skolan söker de sig till någon annan grupp inom Amnesty. Eftersom medlemmarna i princip ses dagligen, och kan sammankallas med väldigt kort varsel, har ungdomsgrupper ofta en unik potential att bedriva kampanjarbete. Därtill fyller många grupper en viktig uppgift vad gäller att nå ut med människorättsinformation till andra elever på sin skola.
Ungdomsgrupper har samma status och samma arbetsuppgifter som lokala grupper. De omfattas även av samma riktlinjer och krav på rapportering/redovisning. Ungdomsgrupper registreras internt med nummer som börjar på U (U1, U2, U3 etc), men använder i regel sina "naturliga" namn externt, typ Amnestygruppen på Kungsholmens gymnasium.
I svenska sektionen finns några stödfunktioner som särskilt riktar sig till ungdomsgrupper.
Svenska sektionen har även ett nationellt ungdomsråd, vars övergripande uppgift är att bidra till att ungdomsarbetet inom sektionen utvecklas. Rådets uppgifter är att hålla kontakt med sektionens ungdomsgrupper och att delta i planering och genomförande av de nationella ungdomsträffarna. Ungdomsrådet har en pådrivande och rådgivande funktion gentemot styrelse/sekretariat och gentemot distrikten i frågor som rör ungdomar. Därtill fyller rådet ibland en representativ funktion i ungdomssammanhang, till exempel vid förfrågningar från media eller andra.