I årets arbete med Skriv För Frihet kommer vi att testa nya metoder i utformandet av kampanjkonceptet. Vi kommer därför tillsätta en referensgrupp bestående av fyra organiserade aktivister med olika profiler som jobbar med kampanjteamet på sekretariatet för att skapa årets kampanj. Syftet med referensgruppen är att skapa ett forum där vi tillsammans samarbetar för att skapa en ännu mer effektiv och slagkraftig kampanj för att göra skillnad för de fall som kommer att lyftas i årets kampanj.
Vi söker både dig som vill leda gruppen genom att vara sammankallande och er som vill vara referensgruppdeltagare gärna med någon av profilerna som nämns nedanför.
Profiler som vi söker till referensgruppen:
Åtagande som referensgruppsdeltagare:
Är du intresserad av att gå med i referensgruppen eller vill veta mer om rollen som referensgruppsmedlem? Kontakta då
Fartun Andersson Ramnemo (fartun.andersson-ramnemo@amnesty.se)
_______________________________________________________________________________________
Bernardo Caal Xól har gjort allt i sin makt för att på ett fredligt vis skydda sitt folks mark och naturresurser från plundring och förlust av den biologiska mångfalden. När floden som maya q'eqchi'-folket är beroende av för att överleva hotades av bygget av två vattenkraftverk protesterade Bernardo och hans folk. Han blev offentligt smutskastad med upprepade grundlösa anklagelser. År 2018 gav en domare Bernardo sin fällande dom, utan bevis: över sju års fängelse.
Bernardo Caal Xól bär ett helt folk i sitt hjärta. Genom sin undervisning och sitt fackliga engagemang har han gjort det till sitt livs uppdrag att stärka ställningen för sitt folk: urfolket maya q'eqchi' i norra centrala Guatemala. Han har gjort allt han kunnat för att på ett fredligt sätt skydda deras mark och naturresurser från plundring och förlust av den biologiska mångfalden.
Så när ett statligt kontrakterat företag byggde dammar i q'eqchi's heliga flod Cahabón för att bygga två vattenkraftverk, protesterade Bernardo tillsammans med sitt folk. Bygget av kraftverken hade redan omvandlat maya q'eqchi's skogar till kalhyggen: nu skulle de även förlora det vatten de behöver för sin överlevnad. Myndigheter hade inte konsulterat q'eqchi'-folket före bygget, trots att det är ett krav enligt internationell rätt. Bernardo, tillsammans med andra aktivister, begärde därför att kraftverksbygget skulle stoppas.
Men hans insatser gjorde att han kom på kant med företaget och viktiga ekonomiska och politiska eliter i landet. De smutskastade Bernardo och utsatte honom för upprepade grundlösa anklagelser. År 2018 fälldes han i domstol utan bevis och dömdes till mer än 7 års fängelse.
"Varför sitter jag i fängelse?" frågar Bernardo. "För att jag fördömde vad de gör med våra floder, för att jag försvarade det lilla som finns kvar."
Uppmana Guatemala att släppa Bernardo fri idag!
Amnesty kräver att:
Läs mer om Bernardos fall och urfolks situation i Guatemala här:
______________________________________________________________________________
Janna Jihad önskar sig en sak: en normal barndom för henne och alla andra palestinska barn. Men en palestinska tonåringen bor på den av Israel ockuperade Västbanken - och den systematiska diskrimineringen som pågår där gör hennes liv allt annat än normalt. Hon började dokumentera militärens övergrepp vid sju års ålder när de mördade hennes morbror. Sedan dess har hennes principfasta journalistik dragit till sig oönskad uppmärksamhet. Janna har blivit trakasserad och tagit emot dödshot. Ändå ger hon inte upp. Och hon kommer inte ge upp förrän den institutionaliserade rasismen mot palestinier får ett slut.
Janna Jihad vill bara ha en normal barndom. "Som alla andra barn... vill jag bara kunna spela fotboll med mina kompisar utan att tårgas regnar ner på oss", säger hon. Men 15-åriga Janna bor på den av Israel ockuperade Västbanken. Och systematisk diskriminering och trakasserier gör livet allt annat än normalt.
När Janna var sju år mördade den israeliska militären hennes morbror. Janna använde sin mammas telefon för att spela in och visa för världen den rasistiska brutalitet som hennes folk utsätts för av den israeliska militären. Vid 13 års ålder blev Janna erkänd som en av de yngsta journalisterna i världen för sin dokumentation av Israels militära förtryck av palestinier.
Det handlar om nattliga tillslag, demolering av hem och skolor, och en gradvis nedbrytning av grupper av människor som står upp för sina rättigheter. Palestinska barn påverkas allvarligt, många har dödats och skadats av Israels styrkor. Israel har skrivit under Barnkonventionen, men har ännu inte sett till att också palestinska barn på Västbanken omfattas av konventionens skydd. Däremot omfattas israeliska barn som bor i illegala israeliska bosättningar nära Jannas by.
Jannas principfasta journalistik har gjort henne till en måltavla för trakasserier och mordhot. Men hon ger inte upp. "Jag vill se med egna ögon vad frihet betyder i mitt hemland, vad rättvisa och fred och jämlikhet betyder, utan att behöva bemöta systematisk rasism", säger hon. Vi ska hjälpa henne ta sig dit.
Uppmana Israel att skydda Janna från diskriminering och våldsdåd!
Amnesty kräver att:
Läs mer om Janna Jihad, Nabi Saleh och situationen på det ockuperade Västbanken här:
______________________________________________________________________________
En gång var Panusaya "Rung" Sithijirawattanakul en blyg och tystlåten tonåring. Idag har hon en ledande roll i Thailands demokratirörelse. Studenten, som är en högljudd förespråkare för jämlikhet och yttrandefrihet, motsätter sig starkt användandet av lèse-majesté-lagen för att tysta regeringskritiker. I mars 2020 frihetsberövades hon var thailändska myndigheter i 60 dagar misstänkt för majestätsbrott. Hon hungerstrejkade i 38 dagar tills hon slutligen frigavs mot borgen. Idag står Rung åtalad för 25 brott. Om hon döms riskerar hon livstids fängelse.
När hon ombeds beskriva sig själv svarar Panusaya "Rung" Sithijirawattanakul att hon är en ödmjuk och tystlåten person. Studenten och amatörviolinisten var en gång i tiden blyg, men har idag blivit ansiktet utåt för Thailands ungdomsrörelse för demokrati.
Rung blev politiskt intresserad efter militärkuppen i Thailand 2014 och hon började engagera sig politiskt under sina universitetsstudier i ämnena sociologi och antropologi i Bangkok. Under hela 2020 deltog hon i protester för social och politisk förändring och tog snabbt en ledande roll. I augusti samma år stod Rung inför tusentals åskådare och krävde jämlikhet, yttrandefrihet och - en mycket känslig fråga i Thailand - reform av monarkin. Den modiga handlingen satte henne i strålkastarljuset och myndigheter utsåg henne till en upprorsmakare.
Trots det har Rung fortsatt att leda protester för konstitutionell och social reform. Anklagad för at ha förorsakat social oro greps hon i mars 2021 misstänkt för majestätsbrott. I Thailand är kritik av monarkin brottsligt. Rung satt frihetsberövad under 60 dagars tid och fick Covid-19. Myndigheter avslog hennes ansökan om frigivning mot borgen sex gånger. I protest hungerstrejkade hon i 38 dagar. Till slut släpptes hon den 30 april 2021.
Rung står åtalad för 25 olika brott, däribland uppvigling och för att ha förolämpat monarkin. Om hon blir dömd riskerar hon livstids fängelse.
"När du väl kliver in i fängelset känns det inte längre som att din mänsklighet är hel", säger hon.
Kräv att Thailand lägger ner åtalen mot Rung!
Amnesty kräver att:
Läs mer om Rung, demokratirörelsen och Thailands människorättssituation här:
______________________________________________________________________________
Mikita Zalatarou är en helt vanlig tonåring som tycker om att spela Minecraft och lyssna på musik. Men hans liv har nu helt förändrats. Efter att en kväll i augusti 2020 slumpartat ha blivit indragen i de fredliga protesterna mot resultatet i Belarus presidentval, blev han dagen efter arresterad av polisen. De slog och anklagade honom för att ha kastat en molotovcocktail mot två poliser. Han blev satt i isoleringscell under 6 månader i väntan på rättegång och blev sedan på oklara grunder dömd till ungdomsfängelse där han numera sitter frihetsberövad sedan början på 2021.
Mikita Zalatarou är en helt vanlig tonåring. Han gillar att spela Minecraft och att lyssna på musik. Men hans liv har nu helt föändrats. 17-åringen, som också har epilepsi, satt i isoleringscell under 6 månader i väntan på rättegång och blev sedan på oklara grunder dömd till ungdomsfängelse där han sitter frihetsberövad sedan början på 2021.
Allt började i augusti 2020 när Mikita väntade på en kompis på det stora torget i staden Homel, i sydöstra Belarus, berättar Mikitas pappa. I närheten hade människor samlats för en fredlig protestaktion mot de nyinkomna resultaten för presidentvalet. Då gick plötsligt polisen in. Enligt Mikitas pappa började massorna att springa, någon sa åt Mikita att också springa, vilket han gjorde.
Dagen efter händelsen på torget knackade polisen på Mikitas dörr. De grep honom, slog och anklagade honom för att ha kastat en molotovcocktail mot två poliser natten innan. När Mikita hölls i polisens förvar misshandlade de honom med en elpistol. Polisen förhörde honom utan en vuxen målsman eller advokat närvarande. Mikita satt sedan inlåst i sex månader utan rättegång.
Trots att det inte finns något videobevis av att Mikita deltog i några våldsamheter dömdes han för att ha orsakat tumult och för att ha använt illegala sprängmedel. I medias rapportering av protesterna nämns inget om utbredda oroligheter eller tumult. Ändå blev Mikita dömd till fem år i ungdoms- fängelse.
Uppmana Belarus att släppa Mikita och ge honom en rättvis rättegång!
Amnesty kräver att:
Ladda ner detta dokument för att läsa mer om Mikita och protesterna i Belarus.
______________________________________________________________________________
När unga människor i Nigeria gick ut på gatorna för att protestera i oktober 2020 följde Imoleayo Michael med dem. De slöt upp i protest mot SARS-styrkan (Special Anti-Robbery Squad) - en polisenhet som är ökänd för att vara våldsamma. Den unga programmeraren använde hashtaggen #EndSARS för att publicera information om protesterna på sociala medier. Två veckor senare stormade beväpnade män hans hem och låste in honom i en underjordisk cell i 41 dagar. Han anklagas för brott han inte begått och riskerar flera år i fängelse.
I oktober 2020 samlades unga nigerianer och gick ut på gatorna för att protestera, och Imoleayo Michael gick med. De gick ut i en protestmarsch mot SARS-styrkan (Special Anti-Robbery Squad) och de våldsdåd, utpressningar och mord som kännetecknar dem. Den unga programmeraren använde den virala hashtaggen #EndSARS för att dela information om protesterna på Twitter och Facebook.
Två veckor senare, under tidig morgon den 13 november, stormade 20 beväpnade män Imoleayos hem. De slog sönder hans sovrumsfönster och tvingade honom under vapenhot att låsa upp ytterdörren. Väl inne beslagtog de hans mobiltelefon och dator, sedan låste de in hans fru, mamma och sju månader gamla son i ett rum. De slog därefter av strömmen till alla gatlampor runtom huset.
De beväpnade männen förde Imoleayo till säkerhetstjänstens högkvarter. Där höll de honom inlåst i en fängelsecell under jord i 41 dagar utan möjlighet att kontakta sin advokat eller familj. Han sov på bara golvet, och det enda han fick att äta var gröt med stenar i. Säkerhetstjänsten förhörde honom fem gånger, utan advokat närvarande.
Imoleayo fick lunginflammation i den underjordiska fängelsecellen. Han släpptes mot borgen i december 2020. Nu står han åtalad för falska anklagelser om konspiration med andra för att störa allmän ordning och att ha stört den allmänna ordningen.
Säg åt Nigeria att lägga ner anklagelserna mot Imoleayo.
Amnesty kräver att:
Läs mer om Imoleayo, #EndSARS och situationen i Nigeria här:
Du kan läsa om de aktuella uppdateringarna i respektive fall HÄR. Håll utkik där för att ha koll på eventuella förändringar i de fall ni agerar för!
