Text: Aktivism

Brevskrivning

”If there’s a lot of pressure... like from Amnesty International or foreign countries... we might pass them on to a judge. If there’s no pressure, they’re dead.”

En f.d. torterare i El Salvador, om deras behandling av politiska fångar.

När Amnesty bildades var idén att vanliga människor skulle kunna påverka beslutsfattare genom att skriva brev närmast löjeväckande. Idag kan vi med facit i hand konstatera att detta är en arbetsmetod som fungerar. Det finns hundratals exempel på fångar som frigivits efter massiva brevkampanjer från Amnesty.

Att skriva brev till presidenter, ministrar och kungligheter är egentligen inte svårt. Breven följer en enkel struktur och det går vanligen ganska snabbt att vänja sig vid det språk som används i den här typen av formellt formulerade brev. Ett tips för den som känner sig osäker på att formulera egna brev är att inledningsvis arbeta med färdigformulerade brevmallar som finns i våra webbaktioner eller i Amnesty Press. När man känner sig bekväm med brevens struktur, uttryck och termer kan man därefter gå vidare och arbeta med blixtaktioner, aktionsfall eller kampanjer/aktioner, där man formulerar sina egna brev.

Det allra bästa är naturligtvis att man skriver på mottagarlandets eget språk. Man kan dock alltid välja att skriva på engelska, då detta förstås av myndigheter i praktiskt taget hela världen. Skriv helst på dator, då handstilar ofta skiljer sig åt i olika delar av världen och kan vara svåra att läsa. Om ni ändå skriver för hand, skriv tydligt!

Brevets struktur

Vädjandebrev

  1. Mottagarens adress. Merparten av Amnestys brev skickas till departement, presidentpalats och myndigheter som hanterar stora mängder korrespondens varje dag. Mottagaradressen visar tydligt vem brevet är avsett för.
  2. Ort och datum. Det kan ta tid för brevet att nå fram till mottagaren. Förutsättningarna kan ha ändrats och informationen i brevet kan vara felaktig när brevet kommer fram. Därför är det viktigt att mottagaren kan se vilket datum brevet skrivits.
  3. Hälsningsfras. Vanligen finns det en rekommenderad hälsningsfras i det material ni använder som underlag för brevskrivandet. OBS! Om adressaten tituleras Your Excellency ska detta tilltal användas genomgående i brevet. Ex. We urge Your Excellency - inte We urge you.
  4. Text. En utgångspunkt kan vara att tänka på texten i brevet som bestående av två delar. Den första delen av texten tar upp skälet till att brevet skrivs. Vad har hänt? Vilken person har drabbats? När skedde övergreppet? Var? Vilka var förövarna? Var noga med att ange de detaljer ni känner till, då det visar att vår oro inte baseras på rykten, utan på fakta. I den andra delen av texten förklarar ni vilka åtgärder ni anser bör vidtas och vad ni förväntar er att mottagaren ska göra. Det kan handla om krav på att en samvetsfånge ska friges, att en utredning ska tillsättas eller att ansvariga för övergrepp ska ställas inför rätta.
  5. Avslutningsfras. På engelska används vanligen fraserna Yours respectfully eller Yours sincerely.
  6. Signatur. Inga brev ska skickas utan att undertecknas. Även om man skriver från en grupp bör någon signera brevet å gruppens vägnar. Inget hindrar att man skriver brevet i vi-form och låter många personer skriva under det.
  7. Avsändarens adress. Eftersom vi alltid vill ge mottagaren möjlighet att bemöta våra anklagelser eller informera oss om eventuella åtgärder, så bör brevet innehålla en svarsadress.
  8. Kopior. Inte sällan uppmanas brevskrivaren att skicka kopior av sitt brev till exempelvis tidningar, människorättsorganisationer eller det berörda landets ambassad. Skälet till detta är att ge brevet större tyngd. Ju fler som känner till att brevet skickats, desto större press på makthavaren att vidta åtgärder. I brevet bör det framgå vilka som fått kopior på brevet.

Tänk på: