Text: Aktivism

Historia

Under antiken och medeltiden diskuterades människans rättigheter av flera olika filosofer, bl.a. Aristoteles och Thomas av Aquino. Man fokuserade på frågan om förhållandet mellan härskarens lagar och individens eget samvete.

Aristoteles ansåg att det vid sidan av de stiftade lagarna fanns en naturlig rätt och att individen skulle kunna vägra att utföra order om de stred mot hans/hennes moraliska övertygelse. Frågan återkommer när de moderna politiska ideologierna börjar växa fram under 1600-talet. T.ex. betraktar både den konservative Thomas Hobbes och den liberale John Locke samhället som ett kontrakt mellan folket och de styrande, där det yttersta syftet är att de styrande ska förverkliga och försvara människans inneboende rättigheter.

John Locke betraktas av många som den viktigaste inspiratören till idéerna om frihet, jämlikhet och tolerans. Locke menade att varje människa har rätt till sitt eget liv, sina åsikter och resultatet av sitt arbete. Rätten till liv och egendom är "naturlig" och oberoende av samhällets värderingar eller religiös uppfattning. Statens uppgift är att skydda oss och vår egendom. För att kontrollera att staten uppfyller detta ansåg Locke att en maktdelningsprincip måste råda - att det ska finnas både en lagstiftande och en styrande makt. Han ansåg även att människorna hade rätt att revoltera och ersätta makten om de styrande misslyckades eller underlät att försvara sitt folks rättigheter.

Under 1700-talet vidareutvecklades rättighetstankarna. Voltaire var t.ex. motståndare till dödsstraffet och ville avskaffa tortyr. Montesquieu vidareutvecklade Lockes tankar om maktdelning och ansåg att statsmakten skulle delas mellan lagstiftande, verkställande och dömande strukturer.

Under 1770-talet gör de nordamerikanska kolonierna revolt mot det engelska styret och den 4 juli 1776 antas den amerikanska självständighetsförklaringen av den amerikanska kongressen. Förklaringen har varit en viktig inspiration för senare dokument om mänskliga rättigheter och den tar redan i sin inledning tydlig ställning för människors rättigheter och ett demokratiskt styre:

"Vi anser dessa sanningar för självklara: att alla människor är skapade lika; av sin skapare har de utrustats med vissa oförytterliga rättigheter; till dessa hör liv, frihet och strävan efter lycka; för tryggande av dessa rättigheter har bland människor inrättats styrelser, som härleder sin rättsliga myndighet från de styrdas samtycke; närhelst en styrelseform motverkar dessa syften, är det folkets rätt att ändra och upphäva den och inrätta en ny, byggd på sådana principer och organiserad i sådan form, att den synes väl ägnad att skapa trygghet och lycka."

Den 14 juli 1789 genomförs den franska revolutionen och den 26 augusti samma år antar den franska nationalförsamlingen en deklaration om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna. Deklarationen har stora likheter med dagens allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och tar bl.a. upp rätten till frihet, egendom och personlig säkerhet, rätt till åsikts- och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rätten att anses oskyldig tills motsatsen bevisats.

Under industrialiseringen på 1800-talet började arbetare på allvar att organisera sig i fackföreningar och kunde driva igenom krav som lagstadgad semester, begränsning av arbetstiden och förbättring av arbetsvillkoren. I USA avskaffades slaveriet efter nordstaternas seger i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. Också demokratibegreppet förändrades. Rösträtts- och kvinnorörelser drev igenom krav på allmän och lika rösträtt. I Sverige fattades beslutet om kvinnlig rösträtt 1919 och två år senare fick kvinnor för första gången rösta i allmänna val.

Under 1900-talet har en mängd betydande framsteg gjorts vad gäller mänskliga rättigheter. Ett stort antal forna kolonier i framförallt Afrika och Asien krävde självstyre och förklarade sina länder självständiga. I USA drev den svarta medborgarrättsrörelsen, med Martin Luther King i spetsen, igenom krav på lika rättigheter för svarta och vita. I Sydafrika avskaffades det rasistiska apartheid-systemet och landet övergick till demokratiskt styre, med Nelson Mandela som president. I Östeuropa, med början i Berlinmurens fall 1989, störtades de kommunistiska diktaturerna en efter en och ersattes med demokratiska styrelseskick. Dödsstraffet har avskaffats av mer än hälften av världens länder.

Givetvis går det att räkna upp långt fler händelser av betydelse för de mänskliga rättigheternas utveckling. Likaså skulle man kunna skriva hela uppslagsverk om händelser i mänsklighetens historia när människors rättigheter inte respekterats och när fasansfulla övergrepp drabbat folk och enskilda individer. Över hela världen har ursprungsbefolkningar förtryckts och utrotats, med Amerikas indianer som ett av de värsta exemplen. Nazisternas massmord på miljontals judar och romer, Stalins deporteringar av miljontals människor i Sovjet, Pol Pots och Idi Amins skräckvälden i Kambodja respektive Uganda, de tiotusentals regimkritiker som "försvunnit" i de latinamerikanska diktaturerna under 1970-talet, folkmorden och de etniska rensningarna i Rwanda och Bosnien under 90-talet... Alla dessa händelser visar tydligt behovet av att de mänskliga rättigheterna fortsätter att utvecklas.