Text: Aktivism

Den allmänna förklaringen

Efter andra världskriget blev även de mänskliga rättigheterna en internationell fråga. Nazisternas ofattbara massmord på miljontals judar, romer och andra mäniskor som ansågs mindre värda, väckte avsky.

Det stod klart att det inte kunde vara upp till varje regering hur den egna befolkningen skulle behandlas. Världssamfundet hade ett ansvar att upprätta regler för människors rättigheter även i fredstid - regler som skulle gälla alla människor i alla världens länder.

Förenta Nationerna bildades 1945 och redan i FN-stadgan slås det fast att en av FNs uppgifter är att värna människors rättigheter. Arbetet inleddes därefter med att ta fram en förklaring, en definition av vad mänskliga rättigheter är. Arbetet visade sig svårt, då synen på mänskliga rättigheter skilde sig väsentligt åt i olika delar av världen. Att sammanfoga dessa synsätt i en gemensam förklaring krävde omfattande förhandlingar och det krävdes över 2.000 (!) omröstningar i FNs generalförsamling innan den allmänna förklaringen till sist var färdigformulerad.

När den allmänna förklaringen skulle antas blev det tydligt att sättet att se på mänskliga rättigheter skilde sig väsentligt åt i olika delar av världen, beroende på samhällssystem, kultur, historia och politisk tradition.

Medborgerliga och politiska rättigheter

I Västeuropa och USA betonade man främst individens rättigheter gentemot statsmakten, såsom rätten till åsikts- och yttrandefrihet, juridiska och demokratiska rättigheter. Tankarna är till stora delar influerade av liberala politiska tänkare och formuleringarna hade stora likheter med de amerikanska och franska rättighetsförklaringarna från 1700-talet.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

I Sovjetunionen och Östeuropa betonade man de ekonomiska och sociala rättigheterna, som rätten till mat och sjukvård, rätten till utbildning och rätten av att ta del av det kulturella livet. Tankarna är präglade av socialismen och betonar statens skyldighet att se till att alla får ta del av samhällets resurser.

Kollektiva rättigheter

Länderna i Afrika, Latinamerika och södra Asien betonade folkens rättigheter, som rätten till självbestämmande och utveckling. Dessa länders koloniala förflutna är en viktig förklaring till detta, men även en samhällsstruktur som ofta utgår från familjens, byns eller klanens intresse, snarare än individens.

Vad är mänskliga rättigheter?

Debatten om vad som ska betraktas som mänskliga rättigheter eller inte pågår än idag, och frågan lär aldrig få ett slutgiltigt svar som alla kan enas om. Det finns de som menar att frågan om mänskliga rättigheter måste sättas in i sitt historiska och kulturella sammanhang och att mänskliga rättigheter därmed innebär olika saker i olika kulturer och olika regioner i världen. Detta synsätt kallas kulturrelativism. Amnesty är dock tydliga förespråkare av den s.k. universalitetsprincipen.

Den allmänna förklaringen ska betraktas som en helhet och samtliga 30 artiklar i förklaringen utgör rättigheter för alla, oavsett i vilken del av världen man befinner sig och vilken politik, religion eller kultur som är den dominerande.

Den allmänna förklaringen antogs av FNs generaförsamling den 10 december 1948. Inget land röstade mot förklaringen, men sex länder valde att lägga ner sina röster. Den allmänna förklaringen är utan tvekan världens mest betydande och kända dokument om mänskliga rättigheter.

Den är inte en juridiskt bindande konvention, utan en deklaration - en definition av vad mänskliga rättigheter är. De länder som anslutit sig till FN efter 1948 har inte skrivit på eller "godkänt" förklaringen. Det faktum att man valt att gå med i FN, vars uppgift bl.a. är att värna dessa rättigheter, bör dock tolkas som ett accepterande av förklaringen. Amnesty International betraktar förklaringen som en del av sedvanerätten och anser att alla världens länder är moraliskt bundna att efterleva dess principer.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

Eftersom erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen,

Eftersom ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna har lett till barbariska gärningar som har upprört mänsklighetens samvete, och då skapandet av en värld där människorna åtnjuter yttrandefrihet, trosfrihet och frihet från fruktan och nöd har tillkännagivits som folkens högsta strävan,

Eftersom det är väsentligt för att människorna inte som en sista utväg skall tvingas att tillgripa uppror mot tyranni och förtryck att de mänskliga rättigheterna skyddas genom rättsstatens principer,

Eftersom det är väsentligt att främja utvecklingen av vänskapliga förbindelser mellan nationerna,

Eftersom Förenta nationernas folk i stadgan åter har bekräftat sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, den enskilda människans värdighet och värde samt mäns och kvinnors lika rättigheter och har beslutat att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,

Eftersom medlemsstaterna har åtagit sig att i samverkan med Förenta nationerna säkerställa en allmän och faktisk respekt för och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

Eftersom en gemensam uppfattning om innebörden av dessa rättigheter och friheter är av största betydelse för att uppfylla detta åtagande,

tillkännager generalförsamlingen denna allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som en gemensam norm för alla folk och nationer i syfte att alla människor och samhällsorgan med denna förklaring i ständig åtanke skall sträva efter att genom undervisning och utbildning främja respekten för dessa rättigheter och friheter samt genom progressiva åtgärder, både nationellt och internationellt, se till att de erkänns och tillämpas allmänt och effektivt både bland folken i medlemsstaterna och bland folken i områden som står under deras jurisdiktion.

Artikel 1

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 2

Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

Artikel 3

Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

Artikel 4

Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.

Artikel 5

Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 6

Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.

Artikel 7

Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

Artikel 8

Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.

Artikel 9

Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.

Artikel 10

Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

Artikel 11

  1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
  2. Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.

Artikel 12

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Artikel 13

  1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.
  2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

Artikel 14

  1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.
  2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta nationernas ändamål och grundsatser.

Artikel 15

  1. Var och en har rätt till en nationalitet.
  2. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.

Artikel 16

  1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.
  2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
  3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd.

Artikel 17

  1. Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
  2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

Artikel 18

Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.

Artikel 19

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Artikel 20

  1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
  2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.

Artikel 21

  1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
  2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
  3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Artikel 22

Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Artikel 23

  1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
  2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
  3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.
  4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 24

Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.

Artikel 25

  1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
  2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.

Artikel 26

  1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga.
  2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande.
  3. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar.

Artikel 27

  1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.
  2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.

Artikel 28

Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.

Artikel 29

  1. Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.
  2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.
  3. Dessa rättigheter och friheter får inte utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta nationernas ändamål och grundsatser.

Artikel 30

Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.