Text: Aktivism


Aktionsmaterial BRAVE

Det går alltid att kampanja för BRAVE!

Inom BRAVE-kampanjen jobbar vi med kampanjtoppar som pågår under en viss period. Utöver kampanjtopparna finns det alltid ett aktionsmaterial med aktionsfall att kampanja på när som helst. Detta material och information om det hittar ni här under flikarna till höger. Materialet byts ut då och då.
Beställ aktionsmaterialet här!

__________________________________________________________________

Atena Daemi

Atena Daemi har länge kämpat mot dödsstraffet i Iran. Hon engagerade sig i olika fall, skrev inlägg på sociala medier och delade ut flygblad med kritik mot dödsstraffet. Hon deltog också i manifestationer utanför fängelser till stöd för släktingar till dödsdömda fångar. Iran är ingen rättsstat; det finns ingen oberoende domstol och användandet av tortyr är utbrett. Iran tillämpar dödsstraff och är ett av de länder där flest avrättas årligen. Under 2017 avrättades 507 personer genom hängning. Den 21 oktober 2014 greps Atena Daemi. Hon hölls inspärrad i en liten cell som saknade toalett och blev förhörd, varje dag i flera veckors tid. Under förhören fick hon sitta med ögonbindel, vänd mot väggen och hon fick inte träffa någon advokat. Förhören pågick ofta mellan tio och elva timmar. Att kritisera den rådande ordningen är farligt i Iran. Medborgarna övervakas och censuren är utbredd. Människorättsförsvarare är särskilt utsatta. De senaste åren har många personer som arbetar för mänskliga rättigheter gripits och dömts till långa fängelsestraff, endast på grund av deras fredliga engagemang. Det handlar bland annat om människor som kämpar för kvinnors och minoriteters rättigheter, mot dödsstraffet och som står upp för fackliga rättigheter. I februari 2015 släpptes Atena Daemi mot borgen och i maj samma år genomfördes rättegången. Hon anklagades bland annat för att ha ”spridit propaganda mot systemet” och för att ha ”förolämpat grundarna av den islamiska republiken och den högste ledaren”. Rättegången var avklarad på 15 minuter och Atena Daemi dömdes till 14 års fängelse. Efter en överklagan sänktes straffet till sju år. Den 26 november 2015 kom Irans religiösa polis, Revolutionsgardet och hämtade henne under brutala former. Atena Daemi misshandlades, fick pepparsprej sprutat i sina ögon och fördes därefter till Evin-fängelset.


Amnesty kräver att:

de iranska myndigheterna genast och villkorslöst friger Atena Daemi, då hon är en samvetsfånge som fängslats enbart för sitt fredliga arbete för mänskliga rättigheter. de iranska myndigheterna säkerställer att Atena Daemi har tillgång till kvalificerad sjukvård.


Beställ material här!

___________________________________________________________________

Vitalina Koval

Vitalina Koval är en hbtqi-aktivist från Ukraina. Hon är öppet homosexuell och arbetar på ett community center, en mötesplats, för hbtqi-personer i staden Uzhgorod. Den 8 mars 2017 deltog Vitalina i en marsch för kvinnors rättigheter. Marschen attackerades av personer som skrek kränkande saker och rev sönder banderollerna som Vitalina och de andra aktivisterna hade. Attacken anmäldes men ingenting hände. 

Inför 8 mars 2018 kontaktade Vitalina polisen för att försäkra sig om att de skulle vara skyddade från angripare. Polisen lovade att aktivisterna som deltog i marschen skulle beskyddas av polisen. 

I slutet av marschen attackerades aktivisterna av en grupp högerextrema personer. De kastade röd, frätande färg på Vitalina som omedelbart tappade synen. Kemiska brännskador på ögonen konstateras hos läkaren. Som tur var ledde attacken inte till bestående skador - Vitalina återfick sin syn. 

Vitalina tog sig direkt från läkaren till polisstationen. Fortfarande täckt i röd färg anmälde hon händelsen till polis. Vitalina tvingas deklarera sitt fulla namn och hemadress, inom höravstånd sitter de gripna gärningspersonerna - två män och fyra kvinnor från den högerextrema gruppen Karpatska Sich. Polisen vill först inte rubricera brottet som ett hatbrott, det tar timmar av påtryckning från Vitalina för att polisen ska rubricera gärningen korrekt. 

Attackerarna från Karpatska Sich släpptes och under dagarna efter 8 mars trappades situationen upp. Vitalina och andra aktivister hängdes ut med hat och hot på Karpatska Sichs social medier. Den 12 mars blev två personer som också deltagit i kvinnorättsmarschen på 8 mars förföljda till sina hem och misshandlade av medlemmar ur Karpatska Sich. 

Av rädsla för sin säkerhet lämnade Vitalina sin hemstad under ett par dagar. 

Vitalinas upplevelser är inte unika. De senaste 14 månaderna har 30 liknande attacker rapporterats i Ukraina. Att delta i fredlig aktivism för kvinnors eller hbtqi-personers rättigheter innebär en fara för den egna säkerheten. Lokala högerextrema grupperingar attackerar aktivister och hotar journalister. I princip råder straffrihet för förövarna då brotten utreds undermåligt eller inte alls och de ansvariga sällan ställs inför rätta. 

"Jag vill att vi, inte bara hbtq-personer utan alla minoritetsgrupper ska känna sig säkra varje dag eller i alla fall kunna gå till polisen om deras rättigheter kränks och få en rättssäker utredning. Jag vill kunna känna mig trygg i domstolsbyggnaden." - Olena Shevchenko, Amnestys chef i Ukraina. 

Amnesty kräver att: 

de ukrainska staten uppmärksammar det nödvändiga och viktiga arbete som Vitalina och andra MR-försvarare gör när  de fredligt agerar för hbtqi-personers och kvinnors rättigheter.

de ukrainska staten garanterar säkerhet för hbtqi- och kvinnorättsförsvarare så att de kan fortsätta sin fredliga aktivism utan rädsla för attacker.

Beställ material här!

_____________________________________________________________

Loujain al-Hathloul, Iman al-Nafjan & Aziza al-Yousef

*Saudi Arabia WHRDs (Women Human Rights Defenders)

I maj och juni 2018 greps ett flertal kvinnor i Saudiarabien. Alla var ledande i kampanjen för kvinnors rätt att få köra bil, mot diskrimineringen av kvinnor och för att få ett slut på det manliga förmyndarskapet i Saudiarabien. 

En av dem som greps var Loujain al-Hathloul greps första gången när hon den 30 november 2014 utmanade Saudiarabiens förbud för kvinnor att köra bil genom att försöka köra in i landet från Förenade Arabemiraten. Hon frigavs 73 dagar senare. Hon ställde upp i valet 2015, första gången som kvinnor tilläts både att ställa upp och rösta. Trots att hon erkänts som kandidat fanns hennes namn aldrig med på valsedeln.

I augusti 2018 greps ytterligare två framstående kvinnliga människorättsförsvarare, Samar Badawi, syster till den fängslade bloggaren Raif Badawi, och Nassima al-Sada. Båda kvinnorna har under längre tid varit måltavlor på grund av sina aktiviteter för mänskliga rättigheter. I november 2018 kom oroande rapporter om att några av kvinnorna utsatts för misshandel och sexuella trakasserier.

Elva av kvinnorna har ställts inför rätta anklagade för ”misstänkt kontakt med utländska media, diplomater och människorättsorganisationer”, att ha förespråkat kvinnors rättigheter och ett slut på det manliga förmyndarskapet.

I mars 2019 frigavs tre av kvinnorna, Iman al-Nafjan, Aziza al-Yousef och Ruqayya al-Mhareb, tillfälligt i väntan på rättegång och två månader senare frigavs ytterligare fem kvinnor. För närvarande är tre av de elva som sitter kvar i häkte, Loujain al-Hathloul, Nouf Abdulazizi och Maya’a al-Zahrani. Samar Badawi och Nassima al-Sada är båda fortsatt fängslade utan åtal eller rättegång.

Amnesty kräver att: 

de fängslade människorättsaktivisterna omedelbart friges och att de inte utsätts för tortyr och annan misshandel

Beställ material här!